Senaste 10 frågorna

Gamla frågor och svar

När man anländer till en plats och avser att stanna där fyra dygn, eller längre, utan att räkna med ankomst- och avresedagen, är det inte längre tillåtet att förkorta eller slå ihop bönerna. Om man t.ex. reser utomlands för att stanna två veckor i en och samma stad måste man utföra bönen som vanligt så fort man anländer till sin destination. Denna regel är lätt att förstå när vi talar om perioder som sträcker sig avsevärt längre än fyra dygn, men hur räknar man när tidsperioden ligger på gränsen till fyra dygn, och vad menas med att man inte räknar ankomst- och avresedagen?

När de rättslärda skriver att man inte räknar med ankomst- och avresedagen menar de att dagen man anländer inte räknas till de fyra dygnen, men att natten som följer räknas (eller om man anländer på natten – att natten man anländer inte räknas, men att dagen som följer räknas), och att dagen man reser inte räknas (eller om man reser på natten – att natten man reser inte räknas).

Med ”natt” avses tidsperioden mellan Maghrib och Fajr, och med ”dag” perioden mellan Fajr och Maghrib. Det är viktigt att komma ihåg att ett islamiskt dygn börjar vid Maghrib, dvs. att natten föregår dagen.

I tabellerna nedan betecknar de röda fälten de dagar och nätter som räknas till de fyra dygnen, och de vita fälten betecknar de dagar och nätter som inte räknas. Åtta röda fält (fyra dagar och fyra nätter = fyra dygn) innebär att det inte är tillåtet att slå ihop eller förkorta bönerna.

1 Om man anländer måndag natt (dvs. före Fajr) räknas inte natten, och man börjar istället räkna dygnen från och med Fajr på måndag. Om man reser innan Maghrib på fredag räknas inte fredagen, och under sådana omständigheter är det därför tillåtet att slå ihop och förkorta bönerna.

Måndag

Natt

Måndag

Dag

Tisdag

Natt

Tisdag

Dag

Onsdag

Natt

Onsdag

Dag

Torsdag

Natt

Torsdag

Dag

Fredag

Natt

Fredag

Dag

2 Om man anländer en måndag under dagen (efter Fajr, men före Maghrib) räknas inte den dagen, och man börjar istället räkna från och med Maghrib. Om man reser efter Maghrib på fredag räknas fredagen, men eftersom man reser innan fyra dygn förflutit är det tillåtet att slå ihop bönerna och att förkorta dem.

Måndag

Natt

Måndag

Dag

Tisdag

Natt

Tisdag

Dag

Onsdag

Natt

Onsdag

Dag

Torsdag

Natt

Torsdag

Dag

Fredag

Natt

Fredag

Dag

3 Om man anländer måndag natt (före Fajr) räknas inte natten, och man börjar istället räkna dygnen från och med måndag efter Fajr. Om man reser efter Maghrib på fredag räknas fredagen, och man kan därför inte slå ihop eller förkorta bönerna om man planerar att stanna som nedan.

Måndag

Natt

Måndag

Dag

Tisdag

Natt

Tisdag

Dag

Onsdag

Natt

Onsdag

Dag

Torsdag

Natt

Torsdag

Dag

Fredag

Natt

Fredag

Dag

4 Om man anländer en måndag under dagen (efter Fajr, men före Maghrib) räknas inte den dagen, och man börjar istället räkna från och med Maghrib. Om man reser efter Maghrib på lördag räknas fredagen, och eftersom man reser sedan fyra dygn förflutit är det inte tillåtet att slå ihop bönerna eller att förkorta dem.

Måndag

Natt

Måndag

Dag

Tisdag

Natt

Tisdag

Dag

Onsdag

Natt

Onsdag

Dag

Torsdag

Natt

Torsdag

Dag

Fredag

Natt

Fredag

Dag

Lördag

Natt

Det lilla rummet jag använde för att be på min arbetsplats har efter ommöbleringar försvunnit. Nu finns det ingen avsides plats att utföra bön i. P.g.a. arbetets art är det också omöjligt att göra det i allmänna utrymmen. Jag förmodar svaret, men frågar ändå: är det haram att utföra bön i ett toalettrum om man t.ex. täcker över toalettstolen med en filt?

Försök att hitta en annan plats att be på i närheten av ditt arbete. Det är nämligen starkt orekommenderat att be i ett toalettrum, men bön som utförs i ett sådant rum anses trots detta vara giltig, förutsatt att ingenting orent (najis) kommer i kontakt med den bedjande eller dennes kläder (även marken som man kommer i berörning med under bönen). (Bushra al-Karim) Det gör ingen skillnad om du täcker över toalettstolen eller inte.

Du bör alltså inte be där, annat än i nödfall, eftersom det är starkt orekommenderat.
Salam o aleykum
Jag undrar om min ghusl blir accepterad om jag inte tar med allt i min avsikt.
Jag gjorde ghusl efter min månads period och under den tiden jag hade min period så hade jag en "våt dröm" en natt. När jag sen gjorde ghusl så glömde jag den "våta drömmen" och hade endast avsikt att rena mig själv från min månads period. Måste jag göra om min ghusl med rätt avsikt för att den nu ska accepteras? Jag tänker bland annat på den hadith som berättar för oss om att vi kommer få det vi har avsikt för.
Tack för din hjälp och servicen. jag ber Allah att alltid fortsätta hjälpa dig med detta insh Allah.

Wa aleykum salam wa rahmatullah

Det är bl.a. obligatoriskt att utföra ghusl:
a) efter samlag dvs. när hela ollonet har varit inne i slidan (även om samlaget inte resulterar i orgasm)
b) efter sädesuttömning (eller motsvarande för kvinnor)
c) efter avslutad menstruation
d) efter avslutad postnatal blödning

När man gör ghusl av en, eller fler, av ovan nämnda anledningar är en enda avsikt tillräcklig. Man behöver alltså inte ha en särskild avsikt för varje anledning.

Om man däremot, vid ett och samma tillfälle, har för avsikt att utföra en obligatorisk ghusl och en som är rekommenderad, när man t.ex. har haft samlag och vill närvara på fredagsbönen, måste man ha en avsikt för var och en. Avser man bara den ena är det bara den som är giltig.

Mer om ghusl enligt shafi'i-skolan finns här:
http://al-ghazali.org/sidan/txt/ghusl.htm
Jag har en fråga om giftermål mellan en muslimsk man och en kvinna från bokens folk. Vilka krav måste uppfyllas för att en man ska kunna få gifta sig med en judisk eller kristen kvinna?
Jazzakallahu Khairan

Om det finns muslimska kvinnor att gifta sig med är det starkt orekommenderat att gifta sig med en kristen eller en judisk kvinna. (Nihayat al-Muhtaj 6/290)

Man måste ta reda på om personen verkligen hör till Bokens folk, och enligt shafi’i-skolans definition av ahl al-kitab är det väldigt svårt att hitta sådana personer i Sverige. Följande personer anses höra till Bokens folk:

1. De man vet är besläktade med Ya’qub (dvs. hör till bani Isra’il oavsett om de är judar eller kristna) hör till ahl al-Kitab så länge man inte vet att någon av deras förfäder blivit jude efter ’Isas ankomst, eller kristen sedan vår Profet fått sin första uppenbarelse. Ex: Om någon hör till bani Israel men vi vet att någon av hans förfäder blivit jude på exempelvis 400-talet (då judendomen hade upphävts av Isas uppenbarelse) eller kristen på exempelvis 1200-talet (då kristendomen upphävts av Islam), hör han inte till ahl al-Kitab.

2. De som inte är besläktade med Ya’qub (dvs. inte hör till bani Israel) hör till ahl al-Kitab bara om man vet att någon av deras förfäder blivit jude innan ’Isa sändes eller kristen innan vår Profet fick sin uppenbarelse, frid och välsignelser vare med dem alla. Om man inte vet eller är osäker på detta anses de inte höra till ahl al-Kitab.

Av det som nämnts ovan framgår att kristna svenskar inte annat än i undantagsfall hör till 2 ovan, eftersom kristningen av Sverige påbörjades på 1000-talet. Om judarna i Sverige hör till 1 eller 2 kan jag inte svara på, men om man är osäker på om en person hör till bani Israil eller inte anses han inte göra det.

I övrigt gäller samma regler som vid ett ”vanligt” giftermål, med undantag för en del regler som gäller för al-waliyy. Fler detaljer om ”vanliga” giftermål kan hittas här:
http://al-ghazali.org/sidan/giftermal.htm

Här är hanafi-skolans åsikt:
http://qa.sunnipath.com/issue_view.asp?HD=12&ID=2269&CATE=10
Är det tillåtet att använda kreditkort?

Ungefärligt översatt från http://qa.sunnipath.com/issue_view.asp?HD=1&ID=378&CATE=43

Det är tillåtet att använda kreditkort, förutsatt att följande villkor uppfylls:
1. Att man är fast besluten, och har möjlighet, att betala tillbaka innan kreditkortsföretaget lägger på ränta
2. Att man är säker på att man kommer att betala tillbaka innan någon ränta läggs på, dvs. att man har medel nog att göra detta, och att ens vanor och tidigare erfarenhet visar att man faktiskt kommer att göra det.
Vad ska man göra om man har dåliga tankar?

Det bästa botemedlet är att inte fästa någon vikt vid dåliga tankar och att inte underhålla dem. När sådana tankar uppkommer bör man ofta upprepa:
”Upphöjd är Ägaren, Skaparen! Om Han vill låter Han er förgås och åstadkommer en ny skapelse. Detta är inte svårt för Gud”* (K. 14: 19-20).

Sådana tankar är en prövning, och om den troende beter sig på ett tillbörligt sätt under prövningen kommer han att belönas, om Gud vill. Gud prövar tjänaren på detta sätt för att tjänaren ska återvända till Gud med ett brustet hjärta och i nöd. Gör han det kommer Gud att besvara hans böner: Vem är den som bönhör den betryckte som ropar till Honom i nöd och befriar honom från det onda [som plågar honom]?

Dåliga tankar kan bero av sådant som människan företar sig, som att äta mat som inte är halal eller att umgås med omoraliska personer. Man bör därför rannsaka sig själv och vända sig till Gud i ånger. Om tankarna uppkommer utan anledning anses de vara rena prövningar, och man bör då tålmodigt fördra dem ända tills de försvinner. Gud kommer att belöna den som visar tålamod. (Imam al-Haddad. an-Nafa’isu ’l-’uluwiyya fi ’l-masa’ili ’s-sufiyya)

* سبحان الملك الخلاق إن يشأ يذهبكم ويأت بخلق جديد وما ذلك على الله بعزيز
När man tränar kampsport är det vanligt att man bugar sig inför varandra och jag undrar om det är tillåtet att göra det?

Det är starkt orekommenderat att buga sig för en annan människa. I boken al-Adhkar har Imam al-Nawawi, må Gud vara nöjd med honom, ett kapitel som heter ”Det är starkt orekommenderat att under några omständigheter buga sig för någon, vem det än är” (s. 267)

I samma bok finns följande hadith. En man sade: ”O Guds Sändebud, ska en man buga sig när han möter sin broder eller vän?” Profeten, frid och välsignelser vare med honom, svarade ”Nej.” Mannen frågade: ”Ska han omfamna och kyssa honom?” Profeten, frid och välsignelser vare med honom, svarade ”Nej” Mannen frågade då: ”Ska han skaka hand med honom?” ”Ja”, svarade Profeten, frid och välsignelser vare med honom. (al-Tirmidhi)

Om man vördar den man bugar sig för på samma sätt som man vördar Gud, den Upphöjde, anses man ha lämnat Islam. (Nihayat al-Muhtaj 7/417)
Assalamo aleykum
Hoppas allt är väl med er inshaAllah
Hade en fråga som jag hoppas du kunde besvara. Har tänkt fråga på olika forum,men kände att ett svar från dig skulle vara säkrast inshaAllah.

Jag har under min uppväxt lärt mig att man inte ska svära på Guds namn när det gäller vardagliga och obetydliga saker. Känner att uttrycket "Wallahy" eller "jag svär vid Gud" har blivit så vanligt, och används till saker som man egentligen inte behöver. En syster frågade mig en fråga som jag besvarade, och efter det bad hon mig svära på Gud att det var sant. Jag svarade med att jag talar sanning oavsett om jag tillägger ordet wallahy eller inte eftersom Gud ändå ser vad jag döljer. Jag lade till att man inte bör kräva av en människa att hon eller han ska svära på Guds namn om det inte är viktigt eller nödvändigt. Hon ville givetvis ha bevis för mitt påstående vilket jag faktiskt inte har, detta likt mycket annat har bara varit en självklar sak för mig.

Så jag ber dig nu att bekräfta om det jag påstår utifrån uppfostran och eget sunt förnuft verkligen stämmer och om det finns bevis för detta? Jag minns inte att Profeter (Må Allahs välsignelser vila över dem) och följeslagare har svurit vid Gud i hadither utom då de ville betona något viktigt budskap. Skulle verkligen uppskatta ett svar då du har tid över inshaAllah
Må Allah belöna dig

Wa aleykum salam wa rahmatu 'llah!

Du har helt rätt i det du skriver. Det är bättre att inte avlägga en ed vid Gud, såvida man inte har en bra anledning. I Koranen står det: Gör inte Gud till måltavla för era eder. (K. 2: 224), och Imam al-Shafi'i, må Gud vara nöjd med honom, har sagt: "Jag har aldrig avlagt en ed vid Gud, vare sig sannfärdig eller lögnaktig." (Sharh al-Yaqut al-Nafis 3/425)

Sheykh Ibrahim al-Bajuri skriver: "Det är starkt orekommenderat att avlägga eder vid Gud, utom för att därigenom närma sig Gud; när man, inför en domare, gör anspråk på något, förutsatt att man talar sanning; och vid behov, när man t.ex. vill betona att det man säger är sant. Profeten, frid och välsignelser vare med honom, har sagt: 'Vid Gud, Gud tröttnar inte [på att ge] förrän ni tröttnar [på att handla].' Att avlägga en ed vid Gud när man vill väcka vördnad inför något är också tillåtet. Profeten, frid och välsignelser vare med honom, sade: 'Vid Gud, om ni visste vad jag vet skulle ni skratta lite och gråta mycket!'" (Hashiyat al-Bajuri 2/334)
Om man som muslim inte har bett fard bönerna under en viss period, skall man då be om dessa böner? jag har ställd denna fråga ett antal gånger men har fått olika svar. Vissa har sagt att man endast ska göra tawba och andra har sagt att man ska ta igen dessa böner före sina sunnah böner? Hur kan svaren skilja så stort när det gäller en sådan allvarlig fråga?

De som säger att det räcker med att ångra sig utgår från att den som underlåter att be inte är muslim. När en person väl börjar be är det som om han konverterar till Islam, och konvertiter behöver inte ta igen de böner som de underlät att be under den tid då de inte var muslimer.

Den överväldigande majoriteten av de lärda anser att den som försummar bönen, utan att förneka att det är en plikt att be, fortfarande är muslim och att det är bindande att ta igen obligatoriska böner

Om man försummar en eller flera obligatoriska böner gäller följande:
1. Om man, av en giltig anledning*, försummat att be en eller flera böner är det obligatoriskt att ta igen den/dem, och rekommenderat att göra det omedelbart.

2. Om man däremot försummat böner utan giltig anledning, är det obligatoriskt att ta igen dem omedelbart. Detta innebär att man måste lägga ner all tid på att ta igen dessa böner, med undantag för den tid då man utför sådana sysslor som inte kan skjutas upp till ett annat tillfälle. Enligt shafi’i-skolan är det inte ens tillåtet för en sådan person att be sunna-böner, förrän han har tagit igen alla obligatoriska böner. Detta är väldigt svårt för de flesta och därför har många shafi’itiska lärda sagt att man kan försöka ta igen 5-10 böner varje dag. Vid Dhuhr kan man t.ex. ta igen en försummad dhuhrbön, be dagens Dhuhr och därefter ta igen ännu en.

* Om man sover under hela bönetiden har man inte syndat, om man somnade innan bönetiden inföll, och inte heller om man somnade sedan bönetiden infallit, förutsatt att man hade goda skäl att tro att man skulle vakna i tid för att hinna göra wudu och be innan tiden gick ut. Missar man bönen av någon av nämnda anledningar måste man ta igen den, och det är rekommenderat, men inte obligatoriskt, att så snart som möjligt efter uppvaknandet ta igen den missade bönen.
Somnar man efter att tiden för bön infallit, utan att ha goda skäl att tro att man kommer att vakna innan bönetiden går ut, syndar man, dels för att man går och lägger sig och dels för att man inte ber i tid. I detta fall är det obligatoriskt att ta igen den missade bönen så snart som möjligt.

Glömmer man bort att be innan tiden gått ut syndar man inte, förutsatt att glömskan inte var en följd av att man varit upptagen med något förbjudet eller orekommenderat (makruh). Om bönetiden infaller och man har för avsikt att be, men därefter – på grund av t.ex. arbete eller studier – glömmer bort bönen tills bönetiden går ut, anses man inte ha syndat. Man måste ta igen bönen, och det är rekommenderat, men inte obligatoriskt, att ta igen den så snart man kommer ihåg den. Om glömskan däremot beror på att man ägnat sig åt något som förbjudits, såsom spel om pengar, eller något annat som är orekommendarat, schack t.ex., syndar man, och det är då obligatoriskt att omedelbart ta igen den missade bönen.
Jag vill jag först tacka er alla för alla frågor & svar och hadither.
Min fråga: Det är så att jag använder naturell youghurt som ansiktsmask, så min fråga är om det på något sätt är haram eller otillåtet att använda det på det sättet, eftersom det innehåller mjölk (har hört att det är "haram" att Bada med mjölk men vet inte om det är nästan samma sak som att använda det som ansiktsmask =S )????
Tacksam för svar (snarast)! Eftersom jag använder det flera gånger i veckan pga min hudtyp.
Jazakallaho kheiraan!

Imam al-Nawawi, må Gud vara nöjd med honom, citerar al-Khattabi som säger att det är tillåtet att tvätta kläder med vinäger när de fläckats med t.ex. bläck. (Qala’id al-Kharai’d 1/27-28) Detta tyder på att det är tillåtet att använda födoämnen till annat än föda vid behov. Att lägga en ansiktsmask med yoghurt är därför tillåtet, men bara om ett behov föreligger.

I detta sammanhang kan det vara värt att uppmärksamma att det inte är tillåtet att göra ”trolldeg” och dyl. om syftet bara är att använda den till lek.